ESBL-bakterier och återkommande infektioner

Spørsmål

Hei!

Kort historikk:
Jeg er en 27 år gammel kvinne som fødte en sønn for 7 måneder siden. Fikk etter fødselen kraftig nyrebekkenbetennelse (E. coli-bakt.) og mulig livmorbetennelse (CRP 280). Fikk intravenøs antibiotika av ukjent type. Ble sendt hjem etter 6 dager (CRP 100) med 10 dagers Selexid-kur. På niende dagen kom infeksjonen tilbake. Fikk da ciprofloksacin. Ble syk igjen, antatt nyrebekkenbetennelse igjen og fikk utskrevet trimetoprim på legevakta. Min egen lege mente det var feil og ga meg amoxicillin noen dager etterpå i stedet. Fikk også påvist clostridium difficile. Ble syk igjen. Denne gangen alvorlig clostridium difficile. Ble innlagt på sykehus og fikk flagyl, før det ble endret til vancomycin da jeg hadde et sterkt ønske om å amme. Fikk etter sykehusoppholdet påvist multiresistent ESBL E. coli i urin. Har hatt flere ESBL-positive urinprøver de siste månedene, så da er jeg vel er bærer (?). Har jeg blitt smittet, eller har den blitt utviklet pga all antibiotikaen jeg har fått?

Jeg er sterkt disponert for å få urinveisinfeksjoner (rekorden er 8 ganger på ett år) og lurer nå på veien videre. Jeg går liksom og venter på å bli alvorlig syk igjen, og denne gangen med en multiresistent bakterie. Dette sliter veldig på meg. Har den siste måneden hatt nesten konstant lavgradig feber og innimellom svake urinveissymptomer. Legen min vil ikke skrive ut antibiotika hvis jeg kan overleve uten. Men jeg er lei av å være småsyk - og småredd.

Finnes det noen som helst mulighet for å bli kvitt ESBL-en? Jeg er villig til å gjøre det meste. Jeg har fundert mye på det og kan foreksempel se for meg en massiv amoxicillin- eller ekvacillinkur for å eliminere hele tarmfloraen min før deretter å bygge den opp igjen ved hjelp av fæcesdonasjon eller melkesyretilskudd. Er dette helt på jordet, i så fall hvorfor?

Jeg er frustert og lei meg og synes forøvrig at det er skikkelig kjipt å ikke engang kan være med sønnen min i svømmebassenget pga ESBL.

Mvh frustrert kvinne, 27 år.

Svar

Hei!
Din historia beskriver är en mycket olycklig utveckling av den moderna medicinska vården där vi måste slåss mot resistenta bakterier och sidoeffekter av behandlingar. Du har givetvis haft otur, men detta är ett scenario som bara kommer att bli vanligare. I vissa delar av världen som för exempel i Sydeuropa, främst Grekland, och i Indien är resistenta bakterier av typ ESBL (och värre) ett stort hälsoproblem som har högsta prioritet. Jag ska försöka kommentera några saker i din historia och ge så goda svar jag kan.

Jag börjar med din sista fråga för den är enklast att besvara. Att eliminera tarmfloran för att sedan bygga upp den igen är inget som man sysslar med på kliniken ännu. Men din idé är mycket bra! Det finns till och med pågående studier som försöker ta reda på om detta fungerar. Man tänker sig då inte att eliminera tarmfloran, utan att bara tillföra annan flora (faecesdonasjon) för att se om ESBL och andra resistenta bakterier då tar mindre plats eller förhoppningsvis helt försvinner. Men, som sagt, just nu är detta inget projekt som går att utföra på någon klinik i våra länder. Din andra fråga i samma stycke - går det att bli kvitt ESBL-en? Hos många patienter tror man att bakterien försvinner av sig själv så småningom. Undersökningar har visat att hälften av ESBL-bärare gör sig av med bakterien inom ett halvår. Det som komplicerar det hela är att man sett att ESBL-bakteiren har återkommit efter flera negativa dyrkningar. Just nu finns det inget standardiserat program för att avskriva ESBL. Man kan tänka sig att flera negativa dyrkningar under flera månaders tid (eller år) gör att ESBL kan avskrivas. Detta är upp till den lokala smittskyddsenheten.

Nu till din infektionshistoria. Det är lite lurt för mig att veta exakt hur man har tänkt eftersom jag inte har tillgång till dina urindyrkningar. Trimetoprim är inget man ger till nyrebekkenbetennelse, där håller jag med din egen lege. Ciprofloksacin är en standardbehandling vid detta tilstånd, men man måste kontrollera så att bakterien inte är resistent. Amoxicillin är ett lite ovanligare val av antibiotika eftersom en stor andel av E. coli-bakterierna har varit resistenta mot detta under många år (det är alltså ingen ESBL-resistens). Jag förutsetter att din lege behandlade efter dyrkningssvar. Att du sedan fick Clostridier var förstås en följd av all antibiotika. Du verkar ha blivit behandlad helt korrekt. Det som bekymrar lite i din historia är att du har haft ESBL-bakterier i urinen vid flera tillfällen under de sista månaderna, som jag förstår det utan att du haft några infektion (?). Att vara bärare i tarmfloran är en sak. Att ha bakterierna i urinblåsan vid 27 års ålder är lite mer problematiskt. Detta tycker jag att man ska utreda och försöka göra något åt, särskilt som du har recidiverande (återkommande) urinveisinfeksjoner. Jag tycker du ska fråga din lege om möjligheterna till någon slags röntgen av urinvägarna (ultraljud, urografi) om detta inte har gjorts tidigare. I bästa fall ger en sådan undersökning ledtrådar till varför du får så mycket infektioner. Jag tycker också du kan fråga om det kan var dags att prova en längre antibiotikabehandling för att försöka utrota (eradikera) bakterierna från urinblåsan. Ofta finns det något antibiotika som fungerar trots ESBL-resistensen, för exempel Furadantin eller Selexid. Man kan tänka sig en 10-14 dagars behandling för att försöka bli av med dem. Jag vill dock påpeka att detta inte på något sätt är en etablerad behandling utan bara kan försökas på utvalda patienter.
Jag hoppas du har någon nytta av dessa synpunkter, och att det ordnar sig med dina återkommande infektioner.
Med bästa hälsning,
Per Åkesson
Infektionslege